I tisdags var det den internationella kvinnodagen. En dag då kvinnors i många fall dåliga situation, och världens ojämställdhet uppmärksammas. Jag läste att denna dag till och med är helgdag i vissa länder, och att många kvinnor firas med blommor, choklad och presenter.
Internationella kvinnodagen är en dag som på senare tid har fått mer och mer utrymme även i Sverige. Bland annat anordnades många olika aktiviteter, föreläsningar och annat smått och gott runt om i kommunerna. I Tranemos medborgarhus firades kvinnodagen rejält med utställningar, föreläsningar och mycket annat smått och gott. Det finns så otroligt många driftiga kvinnor där ute, och självklart ska de få lite extra uppmärksamhet.
Men det finns en sak som jag funderar över, och som stör den internationella kvinnodagens grundtanke något. Finns det någon internationell mansdag? Jag har i varje fall aldrig hört talas om någon, så om den finns kan den knappast vara så uppmärksammad som kvinnodagen. Men hur kommer det sig att kvinnorna har en egen dag, men inte mannen? Jag menar, vi är ju så bra på att göra dagar här i Sverige. Mors dag, fars dag, barnens dag, kanelbullens dag, ja det finns till och med äggets dag och handdukens dag. Ska då inte mannen få en egen dag?
Det kan verka smått idiotiskt av mig att sitta här och klanka ner på en dag då jag får extra uppmärksamhet för att jag är tjej. Och jag vill bara påpeka att det jag ifrågasätter är hur ett jämställt samhälle ska kunna uppnås om vi hela tiden glömmer antingen det ena eller det andra könet. Visst inser jag att det är lång ifrån jämställt i Sverige. Jag såg siffror publicerade i Borås tidning som visade att andelen kvinnor i Svenljunga, Ulricehamn, och Tranemos företagsstyrelser ligger under 16 % . Det finns ingen som helst anledning till att det ska vara så.
För att återgå till avsaknaden av en internationell mansdag. Hur kommer det sig att männen inte har klämt in en egen dag i almanackan? Jag ser två möjliga förklaringar. Antingen anser man att män inte blir förtryckta och därför inte behöver någon dag, eller så anser man att alla andra dagar på året tillhör männen. Vilket i så fall skulle innebära att var fjärde år är lite extra orättvist, eftersom männen får ännu en egen dag under skottåren.
Om det nu är som det sista alternativet, då kan jag känna att jag gärna vill utnyttja min internationella kvinnodag lite mer. Kanske kunde alla kvinnor köra som en biltjuv, dricka öl och rapa ljudligt bland folk den åttonde mars?! Det är väl så män beter sig? Eller är det så att åttonde mars är dagen då kvinnor får förtrycka män, det är ju trots allt utsatta kvinnor dagen vill uppmärksamma. Nä, det går inte och det vill ingen kvinna göra. För även om förtryck förekommer så är nog de allra flesta kvinnor överens om att alla män inte är hemska, och att det minsann finns kvinnor som är förtryckare också.
Vad är det då jag försöker säga? Egentligen tycker jag inte att vi borde införskaffa en internationell mansdag, utan att vi ska få bort behovet av en internationell kvinnodag. Jag hoppas att det i framtiden inte ska behövas en speciell dag för varken kvinnor eller män. Utan att årets alla dagar ska tillhöra alla precis lika mycket oavsett vilket kön man tillhör.
Hör gärna av er med synpunkter eller tips till kommande krönikor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar