Bröd, kladd och dill

Matexperten på radion påstår att smörgåstårta är det svenskaste man kan äta. Jag blir lite besviken, här har man gått omkring i 23 år och trott att köttbullar med brunsås och lingon är Sveriges nationalrätt, och så kommer någon med experttitel och spräcker mina illusioner bara sådär. Han förklarar att vi svenskar alltid har haft en förkärlek för bröd och mejeriprodukter. Men också att ju kladdigare maten är, desto bättre tycker vi att det är, och är det dessutom dill med i bilden då är vi sålda.

Den förrädiska dillen

Jag kan ju inte låta bli att ge honom rätt. Samtidigt som vi alla ju vet hur farligt dill är. Man blir illamående dagen efter man har ätit dill, det vet ju alla. Midsommarafton- dill, påskafton- dill, jul- dill, kräftskiva- dill. Men förutom den nackdelen är ju dill, klet och mackor en himla bra kombination.

Samtidigt kan det ju kännas lite tråkigt att vår svenskaste maträtt är så konstig. Man kan få uppfattningen att vi är lite ambivalenta. Vi vet uppenbarligen inte vad vi ska äta och kombinerar därför allt. Och medan Italienarna skryter med sin pasta och sina smakrika korvar, fransmännens mat är kantad med vitlök, och serveras på lyxkrogar runt om i världen och thailändarnas välkryddade maträtter finns i vartenda gathörn, har vår nationalrätt inte riktigt nått samma globala status. Det är få lyxkrogar runt om i världen som serverar en bit smörgåstårta med två korslagda gräslöksstrån, och än verkar det inte ha ploppat upp smörgåstårteställen som erbjuder en snabb och god lördagsmat. Det känns på det hela taget inte riktigt som om man vill skryta med att vi gillar vitt bröd i lager med majonnäs emellan och allt man kan hitta i kylen ovanpå.

Oförtjänt dåligt rykte

Smörgåstårtan är trots sin nationalstämpel en rätt utskälld maträtt. Det är inte många som står och gör en smörgåstårta för att skryta för grannen på finmiddagen. Samtidigt tycker jag faktiskt att smörgåstårtan förtjänar bättre rykte. Det är ett hantverk att kunna göra en bra smörgåstårta, en som varken är för torr eller för kladdig, och som är konstfullt dekorerad. Personligen tycker jag att det kan jämföras med att slå en bra bearnaisesås, skillnaden är att många skryter om sin fantastiska bea, men det är sällan du hör någon berätta hur deras tonfiskfyllning är en riktig smakförhöjare i smörgåstårtor.

Jag tycker det är dags att vi slår ett slag för tårtan som jag har en känsla av befinner sig på kalasborden oftare än vad vi vill erkänna. Det är inte fult eller ocharmigt. Det är genialiskt. En rätt som ensam har fler ingredienser än ett helt buffébord. En rätt som inte bara är god att äta, utan också vacker att se på. En rätt att vara stolt över!