I valet och kvalet

Jag brukar inte skriva om politik eller tro i min spalt. Det känns inte riktigt rätt eftersom risken finns att jag får ovänner eller påverkar någon vilket absolut inte är avsikten. Ändå känner jag att det är svårt att blunda för politiken ibland. På söndag är det kyrkoval. Jag är medlem i svenska kyrkan om än en inte så aktiv sådan. Jag tycker att det är viktigt med religion oavsett form och kommer fortsätta vara med i svenska kyrkan om inget drastiskt skulle hända.

Kyrkovalet känns som en svår och stor grej. Jag som är så där halvinsatt i både politik och kyrkan funderar på om jag ska rösta eller inte. Det här är inte en krönika där jag vill uppmana någon att ta ställning, det är ett individuellt val som jag verkligen inte har något med att göra. Men man kan ju alltid reflektera.

Jag möter min kusin i affären, efter lite småprat leds samtalet in på politik och ofrånkomligt på kyrkovalet. Jag erkänner att jag är rädd för att jag har slängt mitt röstkort, men att det faktumet även gör mig lite lättad eftersom det på något vis skulle befria mig från att ta ställning till om jag ska rösta och i så fall på vad.

Min kusin är lika mycket i valet och kvalet som jag. Hon säger skämtsamt att hon har åsikter om allt men har svårt att lyckas applicera alla sina åsikter på ett och samma parti. Även om hon inte är helt seriös när hon säger det så måste jag säga att hennes ord sätter fingret på mycket av det som är problemet med politik. Vi måste kompromissa för att överhuvudtaget veta vad vi ska rösta på och vi måste alltid vara beredda på att partiet i fråga inte kommer genomföra sin vallöften. Dessutom säger många partier exakt samma saker, och visar kanske bara de sidor som de tror ska falla väljarna i smaken. När de väl sitter på makten kanske andra åsikter får ta större plats än vallöftena.

Jag tycker verkligen att vi ska vara med att påverka när vi har chansen, och hade det varit ett riksdagsval hade jag inte tvekat då hade jag helt klart röstat, men som det är nu känner jag att jag har för lite kött på benen. Hur påverkar kyrkovalet mig egentligen? Samtidigt påminner jag mig själv om att jag som är musikintresserad flera gånger om året faktiskt har med kyrkan att göra, och att kyrkan finns som en naturlig del av livet i dop, vigsel och begravning. Tänk om jag väljer att inte rösta och någon påverkar så att alla inte får döpa sina barn, gifta sig eller begravas i kyrkan? Tänk om jag väljer att inte påverka och kyrkan stängs för unga musiker eller kvinnliga präster?

Det känns som om det är lättare att sätta fingret på vad jag inte vill ska hända med kyrkan. Men kan man rösta utifrån det? Kanske är det så man ska börja göra, sålla bort med hjälp av sina åsikter om vad man absolut inte tycker. Jag vet inte om jag kommer rösta på söndag eller vad jag i så fall röstar på men jag vet definitiv vad jag inte ska rösta på och det känns som ett steg på rätt väg.