söndag 11 november 2012

Särskilda djur

Nya alarmerande uppgifter! Styckade djur till salu på nätet. Allt fler säljer delar av sina djur. På en stor annonssida på nätet finns att köpa både en halv perserkatt och en halv schäferhund. Det jag undrar är först och främst vem som kan tänka sig ett halvt djur? Och om man nu bestämmer sig för att slå till på den där halva perserkatten, ska man då ta fram-eller bakdelen, eller är den kanske delad på längden? Sedan kan man ju fundera på varför folk har fått för sig att dela sina djur innan försäljning, är det kanske ett sätt att tjäna lite mer pengar? Jag märker att detta är en ny trend, men känner själv att jag har lite svårt att haka på den, jag föredrar mina djur i ett stycke!

”Märker man inte ord, märker man ingenting” skanderar jag, samtidigt som mina vänner förklarar för mig att då kommer jag antagligen inte ha några problem att märka att jag snart inte har några vänner kvar. Ja, jag är en språkpolis. Jag märker ord, både i tal och skrift. Det är oerhört irriterande med folk som säger; ”jag såg hon”, ”jag skärde mig”, eller stavar väl med två l. Men dessa fel kan jag ändå stå ut med, försöka se andra fina sidor hos dessa språkligt obegåvade människor, och lite diskret rätta dem. Men en sak som jag faktiskt inte kan stå ut med, och som får mig att se rött. Det är särskrivningar!

Tyvärr tycker jag mig se detta fenomen allt oftare. Facebook och internetannonssidorna ligger i topp. Jag har faktiskt tvingats ta bort folk från min facebooksida eftersom jag har blev på så dåligt humör när jag varje dag möttes av särskrivningar. Det är många som är morgon trötta, ska på barn kalas, och har tappat bort sin platt tång. Det finns ju också de där klassikerna ”hjälp vår kassa personal”, ”vi har kul glass”, ”gift orm säljes”, ”jag är en mörk hårig sjuk sköterska”. Eller som exemplet ovan med den halva perserkatten.

Men varför särskriver vi? Och är det som jag tror att det blir vanligare och vanligare? Några möjliga förklaringar skulle kunna vara att vår nya teknik inte riktigt hänger med i vårt svenska sammansatta språk. Använder man sig av mobilens autokorrigering vill den inte gärna släppa igenom några sammansatta ord, och visst är det väl lätt att trycka en gång för mycket på mellanslagstangenten på datorn när det går fort? Kanske har det engelska språket inflytande, där är majoriteten av orden särskrivna istället. Men jag tycker nog att om man klarar av att lära sig att allt ska vara särskrivet på engelska ska det väl inte vara så jäkla svårt att lära sig tvärt om när det gäller svenskan.

Trots att jag ständigt rättar dessa fel så verkar det bli mer och mer accepterat att skriva fel i allmänhet och särskriva i synnerhet. Dagens attityd är att man inte ska bry sig så mycket. Folk skiljer på människor som är sådär lössläppta och bildar sina egna rättesnören, och människor som liksom jag inte har något liv, och snart inte kommer ha några vänner kvar om de inte slutar vara sådana språkpoliser.

Men jag kan inte hjälpa det. Särskriver man verkar man ointelligent, korkad, ja tappad bakom en vagn. Vill ni verka tappade bakom en vagn? Nä, tänkte väl det! Då är det bara att sätta en stor röd varningstriangeln på mellanslagstangenten och tänka en extra gång om skumtomte verkligen ska vara två ord.

Med vänliga hälsningar Elin- en irriterad lokal tidnings krönikör!

1 kommentar:

  1. Bra rutet Elin. Detta ofog kan inte nog poängteras...
    Har du även märkt att, framför allt, Stockholmarna börjar säga ordengklit och igengkligen. Här tycker jag att man bör sätta ner foten och protestera!
    Hälsningar Likören-Ia

    SvaraRadera