Nya alarmerande uppgifter! Styckade
djur till salu på nätet. Allt fler säljer delar av sina djur. På
en stor annonssida på nätet finns att köpa både en halv
perserkatt och en halv schäferhund. Det jag undrar är först och
främst vem som kan tänka sig ett halvt djur? Och om man nu
bestämmer sig för att slå till på den där halva perserkatten,
ska man då ta fram-eller bakdelen, eller är den kanske delad på
längden? Sedan kan man ju fundera på varför folk har fått för
sig att dela sina djur innan försäljning, är det kanske ett sätt
att tjäna lite mer pengar? Jag märker att detta är en ny trend,
men känner själv att jag har lite svårt att haka på den, jag
föredrar mina djur i ett stycke!
”Märker man inte ord, märker man
ingenting” skanderar jag, samtidigt som mina vänner förklarar för
mig att då kommer jag antagligen inte ha några problem att märka
att jag snart inte har några vänner kvar. Ja, jag är en
språkpolis. Jag märker ord, både i tal och skrift. Det är oerhört
irriterande med folk som säger; ”jag såg hon”, ”jag skärde
mig”, eller stavar väl med två l. Men dessa fel kan jag ändå
stå ut med, försöka se andra fina sidor hos dessa språkligt
obegåvade människor, och lite diskret rätta dem. Men en sak som
jag faktiskt inte kan stå ut med, och som får mig att se rött. Det
är särskrivningar!
Tyvärr tycker jag mig se detta fenomen
allt oftare. Facebook och internetannonssidorna ligger i topp. Jag
har faktiskt tvingats ta bort folk från min facebooksida eftersom
jag har blev på så dåligt humör när jag varje dag möttes av
särskrivningar. Det är många som är morgon trötta, ska på barn
kalas, och har tappat bort sin platt tång. Det finns ju också de
där klassikerna ”hjälp vår kassa personal”, ”vi har kul
glass”, ”gift orm säljes”, ”jag är en mörk hårig sjuk
sköterska”. Eller som exemplet ovan med den halva perserkatten.
Men varför särskriver vi? Och är det
som jag tror att det blir vanligare och vanligare? Några möjliga
förklaringar skulle kunna vara att vår nya teknik inte riktigt
hänger med i vårt svenska sammansatta språk. Använder man sig av
mobilens autokorrigering vill den inte gärna släppa igenom några
sammansatta ord, och visst är det väl lätt att trycka en gång för
mycket på mellanslagstangenten på datorn när det går fort? Kanske
har det engelska språket inflytande, där är majoriteten av orden
särskrivna istället. Men jag tycker nog att om man klarar av att
lära sig att allt ska vara särskrivet på engelska ska det väl
inte vara så jäkla svårt att lära sig tvärt om när det gäller
svenskan.
Trots att jag ständigt rättar dessa
fel så verkar det bli mer och mer accepterat att skriva fel i
allmänhet och särskriva i synnerhet. Dagens attityd är att man
inte ska bry sig så mycket. Folk skiljer på människor som är
sådär lössläppta och bildar sina egna rättesnören, och
människor som liksom jag inte har något liv, och snart inte kommer
ha några vänner kvar om de inte slutar vara sådana språkpoliser.
Men jag kan inte hjälpa det.
Särskriver man verkar man ointelligent, korkad, ja tappad bakom en
vagn. Vill ni verka tappade bakom en vagn? Nä, tänkte väl det! Då
är det bara att sätta en stor röd varningstriangeln på
mellanslagstangenten och tänka en extra gång om skumtomte verkligen
ska vara två ord.
Med vänliga hälsningar Elin- en
irriterad lokal tidnings krönikör!
Bra rutet Elin. Detta ofog kan inte nog poängteras...
SvaraRaderaHar du även märkt att, framför allt, Stockholmarna börjar säga ordengklit och igengkligen. Här tycker jag att man bör sätta ner foten och protestera!
Hälsningar Likören-Ia