Stora bröst, men inget huvud tack!

Det står visserligen att alla väger lika mycket, men alla vet att man inte kan lita på sånt. Jag böjer mig fram, plockar lite bland förpackningarna och granska dem noga. Störst bröst vinner, så är det i den grillade kyckling-världen.

Omsorgsfullt kryddat och griljerat

Så plötsligt får jag syn på en kyckling som verkar fylla ut förpackningen lite extra. Jag ska precis ta den, när det slår mig att någonting inte riktigt ser normalt ut. Kycklingen tycks liksom ha ett extra ben. Det är inte förrän jag vrider på förpackningen som jag inser att det inte alls handlar om en extra fyllig kyckling med ett extra ben, det som fyller ut förpackningen är ett omsorgsfullt kryddat och griljerat huvud på en lång, smal och lite böjd hals.

Lätt illamående

Först blir jag helt stel, förfärad över det horribla som ligger framför mig. Sen känner jag ett illamående skölja över mig, jag är nära på att vända på klacken och gå därifrån utan kyckling, men så tar jag mitt förnuft till fånga, intalar mig själv att jag är dum om jag blir illa berörd av ett kycklinghuvud. Jag fattar ju att alla de andra kycklingarna också har haft ett huvud en gång. Jag tar en kyckling, kontrollerar noga att den inte har några extra delar än de jag är beredd att betala för och går sedan snabbt därifrån, fortfarande med en lätt känsla av illamående.

En upplyst lantis

Det är inte förrän kycklingen är rensad, ben och skinn är slängt och köttet är hackat och nedlagt i en gryta som jag kan förmå mig att ens smaka på det. Då känns det plötsligt helt okej och jag blir så irriterad över mig själv. Jag sätter värde i att jag är en upplyst lantis som har koll på vad jag sätter i mig, och vet vart alla animaliska produkter kommer ifrån, men bara jag får se ett litet kycklinghuvud rämnar fasaden.

Ett knippe plockade hönor

En av mina föreläsare berättade hur hon hade varit med och tagit fram en ny omslagsbild till en Italiensk kokbok. Kokboken hade släppts i flera olika länder med samma omslag, men i Sverige förutspådde man att originalbilden skulle göra att folk inte ville köpa boken. Bilden föreställde nämligen ett knippe plockade hönor, och i Sverige vill vi inte veta hur maten såg ut innan den hamnar på vår tallrik.

Ingen likhet med djur

Det är så himla konstigt, samtidigt som vi äter mer och mer ekologiskt och svenskt kött och har en av världens bästa djurhållningar vill vi inte ens tänka på att det vi äter faktiskt kommer från levande varelser. Några av oss har tagit sitt förnuft till fånga och blivit vegetarianer. Många andra, inklusive jag själv har svårt att avstå från köttet, men vill samtidigt inte tänka på ursprunget till det. Kanske är det därför vi är så förtjusta i kött som har tillagats till oigenkännlighet. Pulled pork är väl den senaste trenden i den kategorin, och med den har pulled chicken och pulled beef kommit. Vi är också storkonsumenter av köttfärs. Det känns helt enkelt lättare att äta något som inte liknar ett djur trots att det faktiskt är det.

Stekta sparvar

Vi vill inte att det ska flyga stekta sparvar in i munnen på oss, det påminner oss allt för mycket om att det vi äter faktiskt en gång levde. Vi vill att sparvarna ska vara rensade och ugnsstekta tills att de faller isär och inte har det minsta likhet med en fågel längre.