Lagtröjor och sidfläsk

Allt började för säkert en månad sen. Det var då facebookgruppen skapades. Som ni säkert vet är det inte på riktigt om det inte finns en facebookgrupp att diskutera, samla information och smäda varandra i. Första diskussionen handlade om lagnamnen. Diverse bra och mindre bra namnförslag skrevs ned, inför den, i demokratins tecken, kommande röstningen. Jag sammanställde alla förslag och sedan fick antal gillningar avgöra vilka lagnamn som skulle användas.

När vi väl var anmälda till Holsljungamarschen 2014 började alla praktiska frågor strömma in. Vad skulle man ha på sig? Vilken tid skulle vi samlas? Vad skulle vi äta? Var skulle vi sova? Jag sammanställde i egenskap av lagledare en lång lista på allt man behövde veta, från vilka skor som var bäst att gå i, till vem som skulle bidra med vilket fika. Vi var ganska många som skulle samsas och det var bitvis svårt att få ihop allt. Det känns som om Holsljungamarschen har funnits i mitt bakhuvud konstant den senaste tiden. Allt var tvunget att planeras minutiöst för att bli perfekt!

Stolta och förberedda

När den stora dagen grydde hängde tio stycken lagtröjor och väntade. Vi hade inte bara inköpt enhetliga tröjor utan även gjort schabloner och spraymålat dem. Vi var oerhört stolta och förberedda, även om det hade tagit betydligt mer tid och tålamod än vad vi hade förväntat oss att få ihop allt.

I början av dagen hade jag verkligen koll. Vi startade i tid, jag hade fotriktiga skor och en ergonomisk ryggsäck med termosar med kaffe. Redan vid första stationen började ett visst kaos infinna sig, hur skulle vi lägga upp det? Innan andra stationen hade halva laget redan hunnit springa iväg flera gånger för att hämta saker som var glömda och lämna saker som inte skulle med. Vi var nu efter i tiden och jag började känna en viss stress. Innan fjärde stationen bestämde vi oss för att fika. I mitt huvud hade jag sett hur vi idylliskt skulle sitta på någon stor sten i den vackra naturen, dricka kaffe och äta hembakta muffins. I själva verket satt vi mitt på grusvägen medan vi hetsåt Pågens kanelgifflar.

Kaffe- och sidfläskstund

Innan de sista stationerna hade vi tappat halva laget men haft en trevlig fikastund med ett okänt lag vi mötte på vägen. De hade inte riktigt planerat lika mycket som vi, när jag hällde upp kaffe i mina medtagna pappersmuggar tog de upp en bit sidfläsk som de karvade bitar från med en morakniv. Men jag kände ändå att jag lärde mig något av dem. Planeringen må vara viktig men det spelar ingen roll hur mycket man planerar om man inte adderar en drös roliga människor. Hade vi följt min planering hade vi aldrig blivit försenade och då hade vi inte haft en riktigt trevlig kaffe- och sidfläskstund ute på Näset i Holsljunga, och då hade jag inte haft någonting att skriva en krönika om.

Resten av dagen och kvällen släppte jag slumpen fri, och det resulterade i att jag pratade med fler nya och trevliga människor än vad jag någonsin gjort. När jag tillslut skulle gå och lägga mig insåg jag att jag inte hade blåst upp min luftmadrass, men efter en fantastisk kväll och dag kunde inte en sådan miss i planeringen sudda ut mitt goda humör. Det var med ett leende på läpparna jag beordrade min sambo att blåsa upp den och sedan somnade gott.