Matexperten på radion påstår att
smörgåstårta är det svenskaste man kan äta. Jag blir lite
besviken, här har man gått omkring i 23 år och trott att
köttbullar med brunsås och lingon är Sveriges nationalrätt, och
så kommer någon med experttitel och spräcker mina illusioner bara
sådär. Han förklarar att vi svenskar alltid har haft en förkärlek
för bröd och mejeriprodukter. Men också att ju kladdigare maten
är, desto bättre tycker vi att det är, och är det dessutom dill
med i bilden då är vi sålda.
Den förrädiska dillen
Jag kan ju inte låta bli att ge honom
rätt. Samtidigt som vi alla ju vet hur farligt dill är. Man blir
illamående dagen efter man har ätit dill, det vet ju alla.
Midsommarafton- dill, påskafton- dill, jul- dill, kräftskiva- dill.
Men förutom den nackdelen är ju dill, klet och mackor en himla bra
kombination.
Samtidigt kan det ju kännas lite
tråkigt att vår svenskaste maträtt är så konstig. Man kan få
uppfattningen att vi är lite ambivalenta. Vi vet uppenbarligen inte
vad vi ska äta och kombinerar därför allt. Och medan Italienarna
skryter med sin pasta och sina smakrika korvar, fransmännens mat är
kantad med vitlök, och serveras på lyxkrogar runt om i världen och
thailändarnas välkryddade maträtter finns i vartenda gathörn, har
vår nationalrätt inte riktigt nått samma globala status. Det är
få lyxkrogar runt om i världen som serverar en bit smörgåstårta
med två korslagda gräslöksstrån, och än verkar det inte ha
ploppat upp smörgåstårteställen som erbjuder en snabb och god
lördagsmat. Det känns på det hela taget inte riktigt som om man
vill skryta med att vi gillar vitt bröd i lager med majonnäs
emellan och allt man kan hitta i kylen ovanpå.
Oförtjänt dåligt rykte
Smörgåstårtan är trots sin
nationalstämpel en rätt utskälld maträtt. Det är inte många som
står och gör en smörgåstårta för att skryta för grannen på
finmiddagen. Samtidigt tycker jag faktiskt att smörgåstårtan
förtjänar bättre rykte. Det är ett hantverk att kunna göra en
bra smörgåstårta, en som varken är för torr eller för kladdig,
och som är konstfullt dekorerad. Personligen tycker jag att det kan
jämföras med att slå en bra bearnaisesås, skillnaden är att
många skryter om sin fantastiska bea, men det är sällan du hör
någon berätta hur deras tonfiskfyllning är en riktig smakförhöjare
i smörgåstårtor.
Jag tycker det är dags att vi slår
ett slag för tårtan som jag har en känsla av befinner sig på
kalasborden oftare än vad vi vill erkänna. Det är inte fult eller
ocharmigt. Det är genialiskt. En rätt som ensam har fler
ingredienser än ett helt buffébord. En rätt som inte bara är god
att äta, utan också vacker att se på. En rätt att vara stolt
över!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar