Ta hand om din egen skit!

Det där med att sitta inne på en kunskap som man tycker är självklar men som andra

personer inte alls känner till kan vara mycket frustrerande. Jag har en sån kunskap och jag tänkte använda mitt utrymme här för att dela med mig av den.

Kunskapen har med toaletter att göra, och jag tror att det är det som gör att folk inte pratar om den. Toaletter förknippas nämligen med avföring. Att prata om toaletter innebär indirekt att man erkänner att man ibland måste uppsöka en sådan, och få personer vill dra uppmärksamhet till sin tarmfunktion. Det är nämligen pinsamt. Jag tänker dock se förbi denna pinsamhet och öppna en ny värld för många av er där ute.

Inte bara en prydnad

Det är nämligen så att om man tittar vid sidan av själva toalettstolen så finns där en liten borste. Denna borste kan stå till höger eller vänster, ibland är den till och med bakom själva klosetten, men på svenska toaletter finns den nästan alltid där, bara man tar sig tid att leta lite.

Denna borste kallas lämpligt nog för toalettborste, och så heter den inte bara för att det är en borste som står inne på en toalett. Den främsta anledningen till att denna underliga manick har fått detta namn är för dess funktion. Japp, det är sant, borsten står inte bara där som prydnad, den har en funktion också. Den går nämligen att använda till att borsta ur toaletten med.

En naturlig del av toabesöket

Eftersom detta har gått många förbi ska jag förklara lite närmre. Efter att det som ska

göras på en toalett är utfört och nedspolat kan det ibland finnas lite rester kvar på holkens insida. Dessa rester försvinner inte av sig själva när man går ut genom toadörren, även om det ibland kan verka så, utan kan behöva lite extra handkraft för att försvinna. Ibland räcker det att spola en extra gång men ofta måste man använda toaborsten.

Hör följer nu en instruktion om hur man använder detta besynnerliga verktyg. Det är inte alls så svårt som det kan verka, man bara lyfter upp borsten ur sin lilla behållare, för ner den i toalettstolen, borstar bort fekalieresterna (jag vägrar använda ordet bajsrand i min krönika), skakar av borsten och sätter tillbaka den i sin behållare. Här kan eventuellt en extra spolning behövas. Sen är det klart!

I början, innan man har fått in den rätta snitsen kanske detta kan uppfattas som lite omständligt, men det dröjer inte länge innan toaborstningen blir en naturlig del av toabesöket, jag lovar!

Så nu vill jag vädja till alla er som för första gången fått ta del av en instruktion i toaborstens fantastiska användningsområde att snälla börja borsta ur toan efter dig, så att vi andra slipper. Vi har nämligen nog med vår egen skit!