Kallpratsämnet som har överträffat
vädret de senaste veckorna är självklart advent och jul. Förra
veckan var standardfrågan om man satt upp adventsljusstakarna.
Kanske ville folk kolla lite så att man inte råkade bli en av dem
som pyntar för tidigt. Det är farligt att vara för ivrig vet ni!
Jag har märkt att åsikterna om
adventsljusstakar och julpynt är vitt skilda, vissa tycker att de
elektriska ljusstakarna i fönstret kan få komma upp redan någon
vecka innan första advent, andra vägrar tända ljusstakarna innan
första söndagen i advent, någon tredje har redan fått upp
julgardiner och tomtar. Likheten mellan alla dessa människor är
att de är helt övertygade om att ”deras” sätt är det rätta.
Jag har inte riktigt funnit ut vad min åsikt är än, utan försöker
kallprata mig fram till någon gyllene medelväg. Inte först och
inte sist, utan lagom ivrig inför julen.
Även på spinningpasset i Holsljunga
kom advent på tal. Någon vågade ställa frågan om varför vi
egentligen firar advent. Det är en sådan där typisk fråga som
ingen vågar ställa trots att få egentligen vet. Detta märktes
inte minst på de svävande svaren. Eh, något med ankomst kanske,
svarade någon, medan någon annan fyllde i med ”väntan”. Den
överenskomna förklaringen blev tillslut att man firade att Jesus
skulle komma, och den naturliga följdfrågan på det var självklart;
men hur visste man att han skulle komma?
De existentiella frågorna på
spinningpasset fick inget riktigt svar. Det verkade som om ingen var
riktigt säker, vi hade funderat så mycket på när det var rätt
tid att sätta upp de elektriska ljusstakarna att anledningen till
varför de överhuvudtaget existerar helt hade gått oss förbi.
Det var inte förrän en extra
insiktsfull spinningsdeltagare slängde ur sig kommentaren; ”det är
la mest för att ha en anledning att äta så mycket som möjligt som
vi firar jul” som vi andra faktiskt kände att vi hade fått svar
på vår fråga. Vem bryr sig om Jesus, tre vise män och någon
stjärna när det finns köttbullar, sill och prinskorv?
Det ligger oerhört mycket i denna
kommentar. Dra det ett steg längre, varför firar vi midsommar?
Ingen aning, men vi får i alla fall äta köttbullar, sill, och
prinskorv. Samma sak med påsken. Det är något med Jesus där
också, men folk i allmänhet har ingen tid att fundera över det, de
har fullt upp med att äta köttbullar, sill och prinskorv.
När man tänker efter handlar de mesta
vi gör om att få äta. Att fredagens spinningpass avslutades med
att instruktören gav alla motionärer varsin chokladmuffins (jajemen
så fungerar det i Holsljunga!) gjorde ju inte det hela sämre. För
det är med träning som med jul, påsk och midsommar vi genomlider
det mest för att kunna äta så mycket som möjligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar