Var medvetet aktiv!

Jag var på biblioteket här om dagen, när jag stod där i utlåningsdisken överhörde jag en konversation mellan två män. De satt vi en dator en bit bort och jag uppfattade att de pratade om den bilannons som jag skymtade på skärmen. Den ena mannen hävdade högljutt att man genom några olika meningar kunde se att det var en tjej som hade skrivit annonsen. Bland annat hävdade mannen att en man inte skriver "skriv några rader om du är intresserad så hör jag av mig". Tyvärr gick jag inte fram och frågade männen vad det faktum att annonsen antagligen var skriven av en kvinna hade för fördelar alternativt nackdelar i situationen.

Den här konversationen fick mig att fundera. Det var faktiskt en könsdebatt, men jag tror inte att debattörerna själva var medvetna om det. Kanske skulle man kunna säga att de var aktiva omedvetna könsdebattörer? Jag skulle vid närmre eftertanke vilja påstå att man alltid är en del av en könsdebatt men man kan välja på att vara det omedvetet eller medvetet, aktiv eller passiv.

Det där med manligt och kvinnligt språkbruk var något som diskuterades i den kurs i språksociologi jag läser just nu. Vi är 30 personer i klassen av dessa är två av manligt kön. När frågan om  vad det är för skillnad på manligt och kvinnligt språk kastades ut i klassen räcktes genast 15 kvinnliga händer upp i luften. Dessa händer följdes av kvinnliga påståenden om att det finns en generell uppfattning om att män är högljudda, avbryter och tar över diskussioner. Hur ett kvinnligt språk är nämndes lite kort i förbifarten, kvinnor är ofta tillbakadragna och låter sig köras över var den allmänna åsikten, även denna uttryckt av klassens kvinnor. Den minoritet av manliga representanter i klassen som fortfarande inte hade fått en syl i vädret satt nu hopkrupna och stirrade ner i bänken. De var snarare raka motsatsen till de uppfattningar som rådde. Jag har en känsla av att de inte hade jättestor lust att ställa sig upp och avbryta någon för att kunna ta över diskussionen och därför var det också bara de kvinnliga uppfattningarna som hördes. Kvinnorna var uppenbart väldigt medvetet aktiva, men jag skulle vilja påstå att männen i fråga var passivt medvetna könsdebattörer.

Kanske blir jag i och med den här krönikan en medvetet aktiv könsdebattör, även om det är på en ganska blygsam nivå. Men det viktigaste är ändå att vara medveten, är man sen passiv eller aktiv spelar inte så stor roll. Jag tror att jag blev som mest medveten om de könsskillnader som råder när jag konfirmerades. Då handlade debatten om frågan om kvinnor borde få bli präster. För mig var det en konstig debatt, det klart kvinnor lika väl som män kan vara präster. Men en händelse fick mig att inse att könsdiskriminering förekommer och jag bestämde mig för en åsikt att hålla fast vid. Visserligen inte en aktiv men likväl en medveten sådan.

För några veckor sedan träffade jag en präst som inte kunde arbeta på sin hemort eftersom hon på grund av sitt kön inte var välkommen. Det känns mycket konstigt att det fortfarande 2012 är så, och accepteras av många. Vi är ju moderna människor. En kvinna ska kunna vara präst var som helst.

Det är dags att bli medvetet aktiv!