Vart jag än vänder mig ser jag den
ljusrosa färgen som symboliserar både lycka och sorg. Jag som är
bra på att konsumera onödiga småsaker i vanliga fall, som slänger
ut en tia där, en tjuga här får helt plötsligt en helt annan syn
på pengar och konsumtion. Helt plötsligt blir allt rosa och
konsumtionen fin. Och i år verkar det som att alla vill vara rosa.
Jag var inne i stan häromdagen och
blev helt varm om hjärtat när jag såg hur många affärer som hade
hakat på den rosa trenden. Förutom de rosa band som man kan köpa
för 25 kronor i princip i vilken affär som helst så har många
klädaffärer skapat en rosa kollektion där armband, nagellack och
andra lättkonsumerade smågrejer kan köpas för att stödja
bröstcancerforskningen. Bokaffärerna säljer rosa böcker, apoteken
säljer rosa läppbalsam, bilaffärer låter en del av inkomsten för
sålda vinterdäck gå till bröstcancerfonden, och tidningen du just
nu läser har en rosa layout och skänker även de pengar till
fonden. Alla vill vara med och stödja, alla vill vara rosa!
Men bröstcancer handlar tyvärr inte
bara om att konsumera söta rosa grejer. Bröstcancer är så stort,
det finns överallt! Nästan alla känner eller vet om någon som har
eller har haft bröstcancer. Forskningen går framåt och tack vara
den är det många som hamnar just i har haft bröstcancer-facket.
Men ibland går det inte, när det värsta händer är det svårt att
se ett rosa band. Svårt att se hopp. Jag och många med mig har
medmänniskor som har drabbats av bröstcancer. Jag och min familj
förlorade en vän i sjukdomen. Det är fruktansvärt tragiskt när
människor inte får leva hela sitt liv och familjer förlorar dem de
älskar på grund av en så onödig sjukdom. Men trots att så
fruktansvärda saker händer känner jag i nuläget fler människor
där bröstcancern har gått att bota, än där det har gått illa.
Det var inte längesen cancer innebar
död. Då det inte fanns något att göra, men idag finns det
forskning. Det finns metoder som stoppar och bromsar. Och när man
står där i mataffären och ser det rosa bandet som finns framme vid
kassan ska det inte finnas någon tvekan. För 25 kronor kanske en
krönikör om 50 år kommer kunna skriva om den hemska folksjukdom
som befolkningen med gemensamma krafter lyckades utrota. Och jag tror
att det rosa bandet, och den rosa månaden oktober vill visa är att
det finns hopp. Ett litet rosa band kan bidra till skillnad.
Oavsett om man är man eller kvinna,
gammal eller ung är ett rosa band en vacker accessoar som står för
hopp. Under Oktober månad önskar jag mig rosa, jag vill konsumera
rosa, jag vill att andra ska konsumera rosa. Framför allt vill jag
att den sorg och oro som många bär på ska bli en drivkraft till
att förändra.
Rosa är vackert, bröst är vackra,
liv är vackert!
Nu har jag tipsat om din krönika i min blogg!
SvaraRaderaDenna var så himla bra!
Tänkvärt med framtidstro och rolig