Med risk för att låta som en av de
där livscoacherna i en av min mors dam-(tant)tidningar måste jag
bara få skriva om en sak som slog mig här om dagen. Jag hade fått
fram mina målarsaker och hade tänkt måla något vackert i
akvarell, men hur jag än kämpade med alla nyanser och tekniker fick
jag inte till något som såg det minsta verklighetstroget ut.
Tillslut gav jag upp och bara målade, jag struntade i det
tredimensionella och verklighetstrogna, istället för att sitta och
peta i detaljer lät jag inspirationen flöda och sänkte kraven. En
konstkritiker hade antagligen rynkat på näsan åt det jag lyckades
åstadkomma, men det spelade ingen roll för jag hade riktigt kul på
vägen.
Det samma gäller mitt
krönikeskrivandet. Har jag för höga krav på mig själv lyckas jag
inte alls. Tänker jag att jag ska vinna stora journalistpriset, få
mina krönikor utgivna och dela monter med Jan Guillou på bokmässan
då blir det verkligen inget skrivet. Så jag brukar tänka att det
ändå bara är min mamma som läser, och då går det mycket
lättare. Jag sänker kraven och höjer kvaliteten helt enkelt.
Med detta vill jag inte påstå att man
alltid ska ha låga krav på sig själv. Ibland är det totalt
livsviktigt att ha extremt höga krav. Till exempel när det gäller
säkerhetsanordningar. Ska du hoppa fallskärm är det inte en bra
idé att rycka på axlarna och tänka att man inte ska ha för höga
krav när du får indikationer på att det finns en risk att
fallskärmen inte kommer lösas ut. I det fallet gör inte
kravlösheten det roligare på vägen eller i alla fall inte när du
slår i marken.
En annan gång när det kan vara en
avgörande faktor att ställa krav är vid valet av partner,
speciellt om du har tänkt fortplanta dig med personen i fråga. När
det gäller vidarebefordring av dina egna gener gäller det att ha
höga krav på både sig själv och omgivningen.
Men utöver säkerhetsordningar och
partners anser jag att kraven måste sänkas!
Det ultimata tecknet på att sänkta
krav gör livet roligare fick jag förra helgen. Jag har bjuden på
70-talsfest.Att hitta kläder från ett årtal 20 år före sin egen
födsel är krångligt. Men jag utnyttjade min nya livsfilosofi,
sänkte kraven och insåg att om folk inte ser ut som i
postorderkatalogerna idag så gjorde de inte det på 70-talet heller.
Själva festen var nog det ultimata
tecknet på att sänkta krav gör människor gladare. Den något
stela stämningen som så ofta infinner sig på en fest med många
människor var som bortblåst. Istället för att stå och fundera på
om klädvalet verkligen var rätt, och sen ha svårt att komma på
något att prata om var det fritt fram att peka och skratta, ingen
klädsel var fel, det var ju tanken som räknades. Och tog
samtalsämnena slut hade man alltid en hel drös med konstiga kläder
att diskutera.
Det bästa av allt var att jag kunde
utöva min favoritsysselsättning, att stirra på folk, helt utan att
skämmas.
Så mitt mitt bästa tips är alltså
att sänka kraven, och ha riktigt roligt på vägen. Jag tror
faktiskt att bara man är glad så blir man både snygg och lyckad.
Och glad blir man genom att sänka kraven!
Over and out från livscoachen Elin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar