söndag 15 april 2012

Helt kravlöst!


Med risk för att låta som en av de där livscoacherna i en av min mors dam-(tant)tidningar måste jag bara få skriva om en sak som slog mig här om dagen. Jag hade fått fram mina målarsaker och hade tänkt måla något vackert i akvarell, men hur jag än kämpade med alla nyanser och tekniker fick jag inte till något som såg det minsta verklighetstroget ut. Tillslut gav jag upp och bara målade, jag struntade i det tredimensionella och verklighetstrogna, istället för att sitta och peta i detaljer lät jag inspirationen flöda och sänkte kraven. En konstkritiker hade antagligen rynkat på näsan åt det jag lyckades åstadkomma, men det spelade ingen roll för jag hade riktigt kul på vägen.

Det samma gäller mitt krönikeskrivandet. Har jag för höga krav på mig själv lyckas jag inte alls. Tänker jag att jag ska vinna stora journalistpriset, få mina krönikor utgivna och dela monter med Jan Guillou på bokmässan då blir det verkligen inget skrivet. Så jag brukar tänka att det ändå bara är min mamma som läser, och då går det mycket lättare. Jag sänker kraven och höjer kvaliteten helt enkelt.

Med detta vill jag inte påstå att man alltid ska ha låga krav på sig själv. Ibland är det totalt livsviktigt att ha extremt höga krav. Till exempel när det gäller säkerhetsanordningar. Ska du hoppa fallskärm är det inte en bra idé att rycka på axlarna och tänka att man inte ska ha för höga krav när du får indikationer på att det finns en risk att fallskärmen inte kommer lösas ut. I det fallet gör inte kravlösheten det roligare på vägen eller i alla fall inte när du slår i marken.

En annan gång när det kan vara en avgörande faktor att ställa krav är vid valet av partner, speciellt om du har tänkt fortplanta dig med personen i fråga. När det gäller vidarebefordring av dina egna gener gäller det att ha höga krav på både sig själv och omgivningen.

Men utöver säkerhetsordningar och partners anser jag att kraven måste sänkas!

Det ultimata tecknet på att sänkta krav gör livet roligare fick jag förra helgen. Jag har bjuden på 70-talsfest.Att hitta kläder från ett årtal 20 år före sin egen födsel är krångligt. Men jag utnyttjade min nya livsfilosofi, sänkte kraven och insåg att om folk inte ser ut som i postorderkatalogerna idag så gjorde de inte det på 70-talet heller.

Själva festen var nog det ultimata tecknet på att sänkta krav gör människor gladare. Den något stela stämningen som så ofta infinner sig på en fest med många människor var som bortblåst. Istället för att stå och fundera på om klädvalet verkligen var rätt, och sen ha svårt att komma på något att prata om var det fritt fram att peka och skratta, ingen klädsel var fel, det var ju tanken som räknades. Och tog samtalsämnena slut hade man alltid en hel drös med konstiga kläder att diskutera.

Det bästa av allt var att jag kunde utöva min favoritsysselsättning, att stirra på folk, helt utan att skämmas.

Så mitt mitt bästa tips är alltså att sänka kraven, och ha riktigt roligt på vägen. Jag tror faktiskt att bara man är glad så blir man både snygg och lyckad. Och glad blir man genom att sänka kraven!

Over and out från livscoachen Elin!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar