Måste vi följa med?

I den Småländska småstaden Svenljunga finns det ett systembolag. Det fungerar som ett vattenhål, en oas och en mötesplats för alla stadens invånare. Dit kommer älskogskranka brevbärarfruar, killar med sugmärken i ett pärlband runt halsen och färgstarka tantmanekänger. Alla har en sak gemensamt; förutom att de bor i Svenljunga är de jämfört med Filip och Fredrik riktiga lantisar.

Jag satt och slötittade på tv när en väldigt bekant vy dök upp i rutan. Den alldeles för kända duon Filip och Fredrik hade av någon anledning rest till Svenljunga. Där ägnade största delen av sitt program åt att -förutom att vara geografiskt förvirrade- göra narr av Svenljunga och framställa dess invånare som rena losers. Många är vi nog som någon gång har fått vår egen hemort att framstå som en bonnhåla utan dess like. Men när medietränade Stockholmare kommer hit och tror att de ska göra underhållning av att på bästa sändningstid klanka ner på orten som har närt så många fantastiska människor vid sin barm då blir jag upprörd på riktigt!

Det kan hända att jag har missuppfattat allt ihop. Säkert tyckte dessa personer som fick var med i TV att det var roligt och spännande. Jag tyckte att programmet var rätt underhållande, jag skrattade till och med. Men samtidigt fanns det en bitter eftersmak av utnyttjade människor. Om det är så att de som medverkade i programmet inte hade något emot att göra det ska inte jag sitta här och säga emot. Men jag måste ändå framhålla att programidén och dess upplägg inte faller mig i smaken det minsta. Filip och Fredriks program ska ge sken av att ha ett mysigt upplägg där hela Sverige känner igen sig. Jag skulle vilja påstå att det inte är något annat än vanlig gammal hederlig förnedrings-tv. Bara paketerat i ett lyxigare format.

Här ute på landet händer det att ordet ”Stockholmare” används som nedsättande ord för att beskriva någon som är dryg och högfärdig. Jag brukar tycka att det är onödigt. Att använda epitet för att skälla på någon är generallierande och inskränkt. Men när jag ser ett program som Filip och Fredriks Får vi följa med kan jag inte låta bli att tänka att dessa två nog är ärke-exemplar av dryga Stockholmare. De verkar anse att alla som inte bor i en stad är inavlade banjospelande idioter.

Nog för att jag är en bonnläpp, men det är ju inget jag skäms för. Därför borde ingen annan få framställa oss lantisar, vi som är födda utanför Stockholms tullar för idioter. Vår dialekt, stället vi har valt att bosätta oss på, eller vad vi har för intressen har ju faktiskt ingenting med hur vi är funtade att göra. Framförallt blir jag -som gärna framhåller att orten där jag har tillbringat mycket tid av min uppväxt är en riktig håla- 100 % patriotisk när jag ser duon klanka ner på Svenljunga.

Ni vet lika väl som jag att bara tjocka människor får förlöjliga sig över tjocka, likväl är det bara är personer som inte är födda i Sverige som får skämta om invandrare, och bara Svenljungabor som får göra narr av den lilla hålan i VÄSTERGÖTLAND!