Gemensam lycka

Att sitta mitt i det är fantastiskt. En känsla som inte går att jämföra med något annat. Jag gör det jag kan, de runt omkring mig gör det de kan och tillsammans skapar vi en helhet som kräver gemenskap för att fungera.

Vi är där nu, i tiden som går så fort. Man blinkar och helt plötsligt är det jul. Jag har inte köpt några julklappar än, jag har inte skrivit någon önskelista och jag har inte bakat några pepparkakor, men jag har varit del av en julkonsert, så jag är nöjd med mitt bidrag till julkänslan ändå.

Skapa magi tillsammans

Kanske var några av er och lyssnade på julkonserten i Kalvs kyrka med Svenljunga Symphonic Band och Likören. En konsert som är inne på sitt 14:e år om jag inte har fel. Riktigt så länge har inte jag varit med, men jag tror mig varit delaktig i i alla fall åtta år. Jag har både stått i kören och spelat i bandet och oavsett om jag använder mitt inbyggda instrument eller det externa så är känslan densamma. Det är så oerhört häftigt att vara en del av något större. Ensam kan jag inte skapa magi, men tillsammans med de andra har jag faktiskt möjlighet att göra det.

Ett fredligt språk

Anledningen till att jag väljer att skriva om en julkonsert jag själv varit med i är inte för att jag vill lyfta fram mig själv. Tvärt om, jag vill poängtera den egenskapen musiken har när det gäller att samarbeta. Noter är ett universellt språk. Tillskillnad från alla andra språk så förenar det. Oavsett om du är från Kina, Australien, Nigeria, Irak, Ryssland eller Sverige så är noterna desamma. Jag kan träffa någon från Indien, inte ha en möjlighet att förstå deras språk, men däremot har jag all möjlighet att spela deras musik om jag bara får noter på den. Det är häftigt, det är det som gör musik fredligt.

Den förenande musiken

Efter de hemska attentaten i Frankrike sa presidenten Francois Hollande att man nu skulle bemöta hoten och hemskheterna genom att anordna ännu fler konserter och spela mer musik. Inte låta rädslan tysta musiken. För är musiken tyst så finns det inte längre något hopp. Musik förenar. Det kan jag skriva under på.

En oerhört mäktig känsla

Att sitta där i kyrkan i Kalv och spelar mina toner på min klarinett, toner som bara jag har, toner som inte skulle betyda något om de inte samverkade med toner från andra klarinetter, från flöjtar och tromboner, piano och saxofoner, altar och basar är ren lycka. Jag vet att jag är viktig, att min stämma behövs, men jag vet också att den inte är viktigare än någon annans stämma, hela grejen är att vi gör det tillsammans. Även om man inte kan noter och inte kan spela något instrument så kan alla människor förstå musikens storhet. När publiken uppmanas sjunga med och vi är nästa 300 personer som tillsammans skapar musik, jul och lycka så kan man inte låta bli att rysa. Att vara en del av det är något av det mäktigaste en människa kan vara med om.

Musik skapar inte bara gemenskap, det fodrar gemenskap och det är det som gör att musik alltid kommer vara ett fredligt språk. Ett språk som gör en lycklig.